Världens 30 vackraste låtar: 10-1
10. Radiohead – Exit Music (For A Film)

Skriven till eftertexterna av Romeo & Julia-filmen från 1996, baserad på ett av Chopins pianostycken. Om att fly från allt det onda. Oslagbar stämning kring hela låten, bara att lyssna och njuta.
9. Radiohead – Creep

Dubbelt upp för Radiohead, alltså! Den här låten har det deppats sönder till världen över hur många gånger som helst, och det finns det en anledning till. Det är ärligt, det är ångestfyllt, det är Creep.
"Whatever makes you happy, whatever you want.
You're so fucking special. I wish I was special".
8. Lars Winnerbäck – Tidvis

Kanske Winnerbäcks mest underskattade, och utan tvekan allra vackraste låt. Hur han sätter ord på allt vardagligt som inte är detsamma sedan den han älskat lämnat honom, gått vidare och funnit en ny är bara så extremt känslosamt och äkta. Rak och ljuvlig poesi när den är som bäst.
7. Thåström – Fanfanfan

Min depp-2009-låt #1. Att göra en akustisk pianoversion av den här låten är nog det bästa beslutet Thåström någonsin tagit. Otroligt känslofyllt rätt igenom.
6. Håkan Hellström – Kärlek Är ett Brev Skickat Tusen Gånger

Tre väldigt raka och deprimerande svenska låtar på rad, och två till som följer! Om "Nu kan du få mig så lätt" är inofficiell "theme song" för alla olyckligt förälskade tonåringar borde det här vara en inofficiell "theme song" för alla dumpade tonåringar - eller kanske för folk i alla åldrar. Texten, arrangemanget, känslan - allt är helt enkelt fulländat.
5. [ingenting] – Bergochdalbanan

Min depp-2010-låt #1. En slags bekännelse från en trasig person. Bland det mest genialiska som skrivits inom svensk musik under de senaste åren, nästan FÖR känslosamt för att ens kunna tas in. "Jag har stannat hemma ända sen du drog, utan dig rasar min värld ihop". Pianospelet är så enkelt att jag nästan undrar om det är lagligt, och ändå gör det nästan hela låten.
4. Kent – Gravitation

När jag hörde den här låten för ett par år sedan satte jag den på repeat direkt och måste ha lyssnat minst 50 gånger bara första kvällen (den mest spelade låten på min iPod med extrem marginal). Efter den dagen har det nästan inte gått en enda dag utan att jag lyssnat på Kent, och det var här det började.
Berättelsen om ett våldsamt förhållande. Det är så skört, det är så unikt. Den här låten borde helgonförklaras.
3. Broder Daniel – No Time For Us (Acoustic)

Vad finns det ens att säga om den här låten? Henrik levererar känslor som ingen annan, då behövs det inte krångligare eller mer märkvärdiga texter än så här. Det räcker med att säga EXAKT det man känner, exakt det som är viktigt, exakt det som berör.
2. Jeff Buckley – I Know It's Over

Ännu en låt på temat "förlorad förälskelse". Jeff Buckley är en av de mest underskattade sångaren genom tiderna med sin helt sjukt egna röst, sitt otroligt breda register och sin förmåga att göra varje låt till sin alldeles egna. Den här The Smiths-covern visar verkligen hans otroliga talang.
Låten är så träffsäker och unikt uppbyggd. Texten gör mig stum än idag. Jeffs gitarrspel är genialiskt. Varje gång jag hör den här låten upphör allt. Inget annat behövs. Det är som att sorgen i den här låten är det enda som någonsin existerat.
1. Simon & Garfunkel – Bridge Over Troubled Water

Förvånansvärt hoppfull låt som avslutning! Den här låten har varit min absoluta favoritlåt alla kategorier sedan min mor spelade upp den för mig när jag var... 7-8 år? Någonting i den stilen. Den visar hur briljant Paul är som låtskrivare, hur briljant Larry är som pianist och kanske framförallt hur briljant Art är som sångare.
En låt om att ställa upp för sin närmaste, att ta smällarna och hålla orken uppe när den andra inte klarar av det. Budskapet är så vackert, melodin är så vacker, allt är så vackert. Allt är precis där det ska vara och har varit det i över 40 år. Tidlös låt.

Skriven till eftertexterna av Romeo & Julia-filmen från 1996, baserad på ett av Chopins pianostycken. Om att fly från allt det onda. Oslagbar stämning kring hela låten, bara att lyssna och njuta.
9. Radiohead – Creep

Dubbelt upp för Radiohead, alltså! Den här låten har det deppats sönder till världen över hur många gånger som helst, och det finns det en anledning till. Det är ärligt, det är ångestfyllt, det är Creep.
"Whatever makes you happy, whatever you want.
You're so fucking special. I wish I was special".
8. Lars Winnerbäck – Tidvis

Kanske Winnerbäcks mest underskattade, och utan tvekan allra vackraste låt. Hur han sätter ord på allt vardagligt som inte är detsamma sedan den han älskat lämnat honom, gått vidare och funnit en ny är bara så extremt känslosamt och äkta. Rak och ljuvlig poesi när den är som bäst.
7. Thåström – Fanfanfan

Min depp-2009-låt #1. Att göra en akustisk pianoversion av den här låten är nog det bästa beslutet Thåström någonsin tagit. Otroligt känslofyllt rätt igenom.
6. Håkan Hellström – Kärlek Är ett Brev Skickat Tusen Gånger

Tre väldigt raka och deprimerande svenska låtar på rad, och två till som följer! Om "Nu kan du få mig så lätt" är inofficiell "theme song" för alla olyckligt förälskade tonåringar borde det här vara en inofficiell "theme song" för alla dumpade tonåringar - eller kanske för folk i alla åldrar. Texten, arrangemanget, känslan - allt är helt enkelt fulländat.
5. [ingenting] – Bergochdalbanan

Min depp-2010-låt #1. En slags bekännelse från en trasig person. Bland det mest genialiska som skrivits inom svensk musik under de senaste åren, nästan FÖR känslosamt för att ens kunna tas in. "Jag har stannat hemma ända sen du drog, utan dig rasar min värld ihop". Pianospelet är så enkelt att jag nästan undrar om det är lagligt, och ändå gör det nästan hela låten.
4. Kent – Gravitation

När jag hörde den här låten för ett par år sedan satte jag den på repeat direkt och måste ha lyssnat minst 50 gånger bara första kvällen (den mest spelade låten på min iPod med extrem marginal). Efter den dagen har det nästan inte gått en enda dag utan att jag lyssnat på Kent, och det var här det började.
Berättelsen om ett våldsamt förhållande. Det är så skört, det är så unikt. Den här låten borde helgonförklaras.
3. Broder Daniel – No Time For Us (Acoustic)

Vad finns det ens att säga om den här låten? Henrik levererar känslor som ingen annan, då behövs det inte krångligare eller mer märkvärdiga texter än så här. Det räcker med att säga EXAKT det man känner, exakt det som är viktigt, exakt det som berör.
2. Jeff Buckley – I Know It's Over

Ännu en låt på temat "förlorad förälskelse". Jeff Buckley är en av de mest underskattade sångaren genom tiderna med sin helt sjukt egna röst, sitt otroligt breda register och sin förmåga att göra varje låt till sin alldeles egna. Den här The Smiths-covern visar verkligen hans otroliga talang.
Låten är så träffsäker och unikt uppbyggd. Texten gör mig stum än idag. Jeffs gitarrspel är genialiskt. Varje gång jag hör den här låten upphör allt. Inget annat behövs. Det är som att sorgen i den här låten är det enda som någonsin existerat.
1. Simon & Garfunkel – Bridge Over Troubled Water

Förvånansvärt hoppfull låt som avslutning! Den här låten har varit min absoluta favoritlåt alla kategorier sedan min mor spelade upp den för mig när jag var... 7-8 år? Någonting i den stilen. Den visar hur briljant Paul är som låtskrivare, hur briljant Larry är som pianist och kanske framförallt hur briljant Art är som sångare.
En låt om att ställa upp för sin närmaste, att ta smällarna och hålla orken uppe när den andra inte klarar av det. Budskapet är så vackert, melodin är så vacker, allt är så vackert. Allt är precis där det ska vara och har varit det i över 40 år. Tidlös låt.
Kommentarer
Postat av: viktoria.
Och tänk att jag visste att Bridge over troubled water skulle vara nummer ett på den här listan redan när du skrev vilken som var nummer 30. Känner dig alltför väl Adam! :)